Aktuellt
Utforma sekretessbegäran
20 Augusti 2026
Det är dags att lämna in anbudet, kvarstår gör endast att formulera en begäran om sekretess. Vad kan man begära sekretess för och hur ska det göras?
Namnet offentlig upphandling antyder transparens och öppenhet. I offentliga upphandlingar gäller i regel offentlighetsprincipen vilket i praktiken innebär att exempelvis konkurrenter kan ta del av ert anbud. Av flera olika anledningar kan det vara nödvändigt att begära sekretess för vissa uppgifter, särskilt sådana uppgifter som är känsliga ur ett konkurrensperspektiv eller företagshemligheter om organisationen eller vilka som arbetar på företaget.
Det bör inledningsvis nämnas att som anbudsgivare begär man sekretess och det är upp till upphandlande myndighet att avgöra om uppgifterna ska sekretessbeläggas. Någon garanti om sekretessbeläggning finns således inte, men en seriös och välskriven sekretessbegäran innebär troligen att just era önskemål om sekretess hanteras på önskvärt sätt. En sekretessbegäran kan formuleras på flera olika sätt, såväl kort som lång. Det är, från vårt perspektiv, viktigare att konkret påpeka vad som begärs sekretess för och varför snarare än att vinna tävlingen i hänvisning till rättspraxis.
Absolut anbudssekretess före tilldelningsbeslut
Det är viktigt att skilja mellan sekretessen under själva upphandlingen och den sekretess som kan gälla efter att ett tilldelningsbeslut har meddelats.
Under en pågående offentlig upphandling gäller som huvudregel så kallad absolut anbudssekretess. Det innebär att uppgifter som rör anbud inte får lämnas ut till någon annan än den som har lämnat uppgifterna. Sekretessen omfattar både vilka leverantörer som har lämnat anbud och innehållet i anbuden.
Den absoluta anbudssekretessen upphör när alla anbud offentliggörs, ett tilldelningsbeslut meddelas eller upphandlingen avslutas på annat sätt. Efter det är utgångspunkten en annan. Handlingarna kan då begäras ut och myndigheten måste bedöma om enskilda uppgifter fortfarande omfattas av sekretess.
Det är i den senare bedömningen som en genomarbetad sekretessbegäran från anbudsgivaren kan få praktisk betydelse. Begäran är dock inte bindande för myndigheten, som måste göra en självständig sekretessprövning.
Känsliga företagsuppgifter
Innan begäran ska formuleras så bör ni fundera på vad som utgör känsliga uppgifter och varför. Det är relativt vanligt att anbudsgivare begär sekretess för priser på radnivå (styckpriser eller enskilda prisposter men inte totalpris), uppgifter om referenser och eventuella uppgifter om anställda. Möjligtvis är det så att information som ni bedömer som skyddsvärd ur ett sekretessperspektiv i en upphandling inte är det i en annan. När vilka uppgifter som bör sekretessbeläggas har konstaterats är det dags att formulera själva sekretessbegäran.
Vad kan omfattas av en sekretessbegäran?
Vilka uppgifter som kan omfattas av sekretess måste bedömas i varje enskilt fall. Att en viss typ av information har sekretessbelagts i en tidigare upphandling innebär alltså inte att samma bedömning automatiskt görs nästa gång.
Det finns däremot flera typer av affärsuppgifter där det kan finnas anledning att överväga en sekretessbegäran:
| Uppgift | Kan sekretess vara relevant? | Argument att utveckla |
|---|---|---|
| Radpriser, à-priser och timpriser | Ja | Kan avslöja prissättningsstrategi, marginaler eller särskilt lågt prissatta poster. |
| Prisförklaringar vid onormalt låga anbud | Ja | Kan innehålla information om kalkyler, kostnadsstruktur och affärsstrategi. |
| Referenskunder | Ja | Kan innehålla uppgifter om kundrelationer och marknadsposition. |
| CV och nyckelpersoner | Ja | Kan innehålla konkurrenskänsliga uppgifter om personal och kompetens. |
| Metoder, tekniska lösningar och arbetsprocesser | Ja | Kan innehålla företagsspecifik kunskap om hur leverantören arbetar. |
| Generell organisationsbeskrivning | Ofta svagare | En allmänt hållen beskrivning kan vara svårare att koppla till en konkret skaderisk. |
| Totalpris | Ofta svårare | Totalpriset har ofta stor betydelse för insynen i hur upphandlingen har avgjorts. |
Tabellen ska inte läsas som att någon av kategorierna automatiskt omfattas av sekretess. Det avgörande är vilka uppgifter det faktiskt handlar om och om förutsättningarna för sekretess är uppfyllda i det enskilda fallet.
Vid formulering så bör svepande och generella formuleringar såsom ˮVi begär sekretess för priserˮ undvikas. Istället bör ni precisera begäran med formuleringar såsom ˮSekretess begärs för priser på radnivå som framgår i prisbilagan kolumn Mˮ. En precisering av just vilka uppgifter som det begärs sekretess för ger ett seriösare intryck och gör det tydligare för myndigheten vilka uppgifter begäran avser.
Vid själva motiveringen bör en förklaring om varför uppgifterna bör sekretessbeläggas och vilken skada ett utlämnande av uppgifterna kan medföra. Ett förslag på formulering skulle kunna vara följande:
ˮPriserna på radnivå som framgår i anbudet är unika och prisbilden är företagshemligheter som konkurrenter kan nyttja i kommande offentliga eller privata upphandlingar. Prisbilden kan även vara en annan än den prisbild som en befintlig avtalspart till oss har erhållit. Ett utlämnande av priserna på radnivå kan därför komma att medföra skada för oss i nuvarande och kommande affärsrelationer.ˮ
En sekretessbegäran måste vara konkret
Det räcker inte att en leverantör själv betraktar informationen som känslig. En sekretessbegäran bör identifiera vilka konkreta uppgifter som avses och förklara vilken skada ett röjande kan medföra.
I stället för att exempelvis begära sekretess för hela anbudet bör leverantören, när det är möjligt, peka ut de aktuella uppgifterna, bilagorna, avsnitten eller prisposterna. Därefter bör skaderisken beskrivas med utgångspunkt i just den informationen.
En motivering blir därför starkare när den besvarar tre frågor:
- Vilken specifik uppgift begärs sekretess för?
- Vad skulle en konkurrent eller annan aktör kunna utläsa av uppgiften?
- Vilken konkret ekonomisk eller konkurrensmässig skada skulle ett röjande kunna medföra?
Att enbart ange att informationen är en företagshemlighet eller att företaget kan skadas ger myndigheten ett sämre underlag för sin prövning.
HFD 2025 not. 14 visar betydelsen av en konkret skaderisk
Betydelsen av en konkret motivering har aktualiserats i Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2025 not. 14.
Målet gällde ett arbetsprov som hade lämnats i en offentlig upphandling. Den vinnande leverantören hade begärt sekretess och anfört att arbetsprovet innehöll kommersiellt värdefull information och att ett röjande skulle innebära marknadsmässig och ekonomisk skada.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade bland annat att arbetsprovet hade tagits fram utifrån detaljerade instruktioner och material från den upphandlande myndigheten. Domstolen fann inte att det som hade framförts visade någon särskild anledning att anta att leverantören skulle lida skada om arbetsprovet lämnades ut.
Avgörandet illustrerar varför sekretessbegäran behöver koppla den påstådda skadan till den specifika information som ska skyddas. Att generellt beskriva ett material som kommersiellt värdefullt behöver inte vara tillräckligt.
Offentlighet- och sekretesslagen
Även om det inte alltid är nödvändigt med hänvisningar kan det vara förtjänstfullt att hänvisa till aktuellt lagrum. Bedömningen om sekretessbeläggning i anbud görs i regel med stöd av 16 § i 31 kapitlet i Offentlighet- och sekretesslagen (OSL). Begäran om sekretess kan inledas med följande formulering ”Nedan uppgifter begärs sekretess för i enlighet med 31 kap. 16 § OSL”. Att hänvisa till rättspraxis (avgörande i domstol) är ingen nödvändighet, men i vissa fall kan en hänvisning till rättspraxis styrka er motivering ytterligare, förutsatt att rätt rättspraxis hänvisas.
Sekretess efter tilldelningsbeslut
När den absoluta anbudssekretessen har upphört betyder det inte att samtliga uppgifter automatiskt måste lämnas ut. En myndighet som får en begäran om att ta del av ett anbud ska pröva om någon uppgift omfattas av en annan sekretessbestämmelse.
För uppgifter om en leverantörs affärs- eller driftförhållanden aktualiseras ofta 31 kap. 16 § OSL. För sekretess krävs enligt bestämmelsen att det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Det är alltså skillnad mellan de två situationerna. Före tilldelningsbeslutet skyddas anbudsuppgifterna som huvudregel av den absoluta anbudssekretessen. Efter att denna har upphört behöver myndigheten göra en sekretessprövning av de uppgifter som begärs ut.
Vad händer om en konkurrent begär ut anbudet?
Efter tilldelningsbeslutet kan en konkurrent begära att få ta del av ett anbud. Myndigheten ska då pröva vilka handlingar och uppgifter som kan lämnas ut och vilka som eventuellt omfattas av sekretess.
En tidigare sekretessbegäran kan ge myndigheten information om vilka uppgifter leverantören anser vara känsliga och varför. Myndigheten är däremot inte bunden av leverantörens begäran.
Det är därför värdefullt att redan när anbudet lämnas tänka igenom vilka uppgifter som verkligen behöver skyddas och formulera skälen så konkret som möjligt.
Slutligen, för att undvika slarvigt formulerade sekretessbegäran samma dag eller kväll som anbudet ska lämnas in är vårat råd att lägga tid och resurser på att formulera en generell sekretessbegäran som, med mindre justeringar, kan specificeras inför varje anbud. Med en tydlig och konkret sekretessbegäran har ni gjort vad ni kan för att skydda era företagshemligheter, och era chanser till framgång i kommande upphandlingar ökar.
Vanliga frågor om sekretessbegäran
Vad är en sekretessbegäran?
En sekretessbegäran är en uppgift från leverantören om vilka delar av anbudet som leverantören anser bör omfattas av sekretess och varför ett utlämnande skulle kunna orsaka skada. Det är myndigheten, inte leverantören, som beslutar om en uppgift faktiskt omfattas av sekretess.
Måste man lämna in sekretessbegäran med anbudet?
En leverantörs sekretessbegäran är inte det som avgör om en uppgift omfattas av sekretess. Myndigheten ska göra sin egen prövning enligt OSL. Att ange känsliga uppgifter och skaderisken redan i anbudet kan däremot ge myndigheten ett bättre underlag om handlingarna senare begärs ut.
Kan en myndighet avslå en sekretessbegäran?
Ja. Leverantörens begäran är inte bindande för myndigheten. Om myndigheten bedömer att förutsättningarna för sekretess inte är uppfyllda kan uppgifterna lämnas ut trots att leverantören har begärt sekretess.
Kan man begära sekretess för pris?
Ja, det går att begära sekretess för prisuppgifter. Om uppgifterna faktiskt omfattas av sekretess beror däremot på omständigheterna och den skaderisk som finns. Radpriser, à-priser och andra detaljerade prisuppgifter kan exempelvis behöva bedömas annorlunda än ett totalpris.
Kan totalpriset sekretessbeläggas?
Det går att begära sekretess även för ett totalpris, men en begäran innebär inte att uppgiften automatiskt skyddas. Myndigheten behöver göra en självständig bedömning utifrån den aktuella uppgiften, skaderisken och tillämpliga sekretessbestämmelser.
Vad ska en sekretessbegäran innehålla?
En bra sekretessbegäran bör tydligt ange vilka uppgifter som avses, var i anbudet de finns och vilken konkret skada som kan uppstå om de lämnas ut. Motiveringen bör anpassas till respektive typ av uppgift.
Vad händer om en konkurrent begär ut mitt anbud?
Myndigheten prövar vilka handlingar och uppgifter som kan lämnas ut. Uppgifter som omfattas av sekretess ska inte lämnas ut, medan övriga delar av handlingen kan lämnas ut enligt reglerna om allmänna handlingar.
Hur länge gäller sekretess i offentlig upphandling?
Den absoluta anbudssekretessen gäller fram till att alla anbud offentliggörs, tilldelningsbeslut meddelas eller upphandlingen avslutas på annat sätt. Därefter kan enskilda uppgifter fortfarande omfattas av sekretess, men det kräver en bedömning enligt tillämpliga bestämmelser i OSL.